Lägga laminatgolv själv: vardagsrummet på en helg
Vi började på fredagskvällen och åt söndagsmiddag på ett helt nytt golv.
Vardagsrummet hade ett slitet klinkergolv från sjuttiotalet som vi aldrig gillat, kallt om vintrarna och med sprickor i fogarna på flera ställen. Vi hade läst att laminat är ett av de enklare golven att lägga själv, och bestämde oss för att testa det över en helg i stället för att anlita någon.
Kort svar: så lägger du laminatgolv steg för steg
- Låt golvet acklimatisera sig i rummet i sin förpackning, minst 48 timmar, gärna 2-3 dygn, innan du börjar.
- Kontrollera underlaget. Det ska vara plant (max cirka 3 millimeter avvikelse per 2 meter), torrt, rent och stabilt.
- Lägg fuktspärr om underlaget är betong eller platta på mark, det är inte valfritt.
- Lägg underlagsmatta ovanpå fuktspärren, kant i kant utan överlapp.
- Börja i ett hörn, med sprången vänd mot rummet, och klicka ihop brädorna längs väggen.
- Lämna expansionsfog mot alla väggar, rör och fasta hinder, med distanskilar som håller avståndet jämnt medan du jobbar.
- Förskjut kortändsskarvarna mellan raderna, minst 30 centimeter, gärna 40-50 centimeter, så att mönstret inte upprepas rakt av.
- Kapa sista brädan i varje rad efter mått, och använd bitarna som blir över för att starta nästa rad.
- Ta bort distanskilarna när hela golvet är lagt och sätt dit golvlister som täcker expansionsfogen.
Underlagsmatta och fuktspärr, varför det inte går att hoppa över
Vårt gamla klinkergolv låg direkt på betong, så fuktspärr var inget vi kunde välja bort. Fuktspärren, ofta en plastfolie, hindrar fukt från betongen att vandra upp i laminatet och få det att bukta eller svälla underifrån. Ovanpå den lade vi en underlagsmatta i skum, som både jämnar ut småojämnheter och dämpar stegljud mot våningen under.
Vi la mattan kant i kant, aldrig med överlapp, och tejpade skarvarna med den tejp som var avsedd för just den mattan. Ett tips vi fick av en granne som lagt golv många gånger: gå igenom hela underlaget på knä med handflatan innan mattan läggs, då känns småsten och skräp som annars trycks upp genom laminatet och ger ett knastrande ljud när man går på golvet senare.
Expansionsfogen som räddade golvet från att bukta
Det här är det steg vi själva var mest nervösa för att missa, eftersom laminat rör sig med luftfuktigheten precis som annat trämaterial: det sväller något när det är fuktigt och krymper när luften är torr. Utan tillräckligt utrymme mot väggarna har golvet ingenstans att ta vägen när det expanderar, och då kan det bukta eller pressa mot väggen.
Rekommendationerna skiljer sig lite mellan tillverkare. Tarkett anger minst 1,5 millimeter per breddmeter golv, dock alltid minst 8 millimeter, medan Pergo i sin installationsguide anger 5 millimeter som standard i normalstora rum, med större fog om golvet läggs i mycket fuktig eller mycket torr inomhusmiljö. I större rum, över ungefär 13 meters längd, rekommenderar Pergo betydligt bredare fogar, i storleksordningen 13 till 20 millimeter, eller en expansionsprofil som bryter av ytan. Vårt vardagsrum är ett normalstort rum, så vi höll oss till 8-10 millimeter genom hela rummet med hjälp av distanskilar i plast som vi köpte i samma veva som golvet.
Fogen ska aldrig fogas igen med silikon eller fog, den ska vara öppen och sedan döljas av golvlisten.
Klickfog eller limmat golv
De allra flesta laminatgolv som säljs i dag är klicksystem, alltså fogfritt och fritt att gå på direkt efter läggning utan väntetid för lim eller torkning. Det var det vi valde, mest för att det gick att göra själva utan specialverktyg utöver en golvspännare för de sista raderna.
Limmat laminatgolv finns fortfarande, där fogarna limmas ihop i stället för att klickas, men det kräver mer tid, torktid mellan sektioner och är svårare att göra om man gör fel. Fördelen är ett något stabilare golv i vissa lägen, men för ett vanligt vardagsrum i ett bostadshus är klicksystemet den rimliga standardlösningen, vilket också är vad de flesta guider vi läste rekommenderade för hemmafixare.
Verktyg vi använde
| Verktyg | Användning |
|---|---|
| Måttband och vinkelhake | Mäta rum och markera kapningar |
| Laminatkap, cirkelsåg eller fogsvans | Kapa brädor till rätt längd och bredd |
| Distanskilar i plast | Hålla jämn expansionsfog under läggning |
| Golvspännare / dragjärn | Klicka ihop de sista raderna mot väggen |
| Gummiklubba och slagkloss | Knacka ihop brädor tätt utan att skada kanten |
Det vi gjorde fel första gången
Vi kapade den allra första raden lite för snålt tilltaget mot väggen, utan att räkna in expansionsfogen ordentligt, och fick börja om med en ny bräda. Nu mäter vi alltid två gånger och markerar fogens bredd direkt på golvet med en distanskil innan vi sågar.
Vi glömde också att kontrollera planheten i hörnet vid altandörren ordentligt. Där visade det sig finnas en svacka på några millimeter i det gamla klinkerunderlaget, vilket gjorde att två brädor knakade lite när man gick på dem. Vi fick lyfta upp den delen igen och fylla ut ojämnheten i underlaget innan vi la tillbaka golvet, ett extra par timmar vi hade kunnat spara om vi kontrollerat planheten över hela ytan från början i stället för att lita på ögonmåttet.
Att välja rätt laminat innan man ens börjar
Vi la ganska mycket tid på att jämföra golv innan vi bestämde oss, och det var inte bortkastat. Några saker vi tittade på:
- Slitklass. Ett vardagsrum med vanlig gångtrafik klarar sig oftast bra med en lägre slitklass än till exempel en hall eller ett kontor, men har man husdjur eller mycket genomgångstrafik är det värt att lägga lite extra på en högre klass.
- Tjocklek. Tjockare brädor känns generellt mer solida under fötterna och kan vara något tystare att gå på, men skillnaden märks mest om underlaget inte är helt perfekt.
- Fuktbeständighet. Vissa laminatgolv är extra anpassade för utrymmen med högre fuktbelastning, som kök eller tvättstuga, vilket kan vara värt att fundera på om golvet ska fortsätta in i ett angränsande utrymme.
- Mönster och läggningsriktning. Vi valde att lägga brädorna i samma riktning som ljuset faller in genom altandörren, vilket gör att fogarna syns mindre och rummet känns lite större.
Vi landade i ett mellanprisgolv med en slitklass som kändes rimlig för ett vardagsrum utan husdjur, och har inte ångrat valet efter en dryg månad i bruk.
Så blev helgen till slut
Fredag kväll gick åt till att flytta möbler och kontrollera underlaget. Lördagen tog vi större delen av golvet, och söndag förmiddag blev det klart med sista raden, lister och att flytta tillbaka möblerna. Det kändes overkligt att gå på ett helt nytt golv samma helg som vi rev bort det gamla, klinkret som legat där sedan sjuttiotalet.
Källor: Tarketts guide till rörelsefog mellan vägg och laminatgolv och K-Byggs guide till att lägga laminat- och vinylgolv själv.
Nästa golvprojekt blir hallen, som fortfarande har kvar det gamla klinkret. Vi har redan bestämt oss för samma sorts laminat där, mest för att vi nu vet exakt hur vi ska göra. Fler av våra rum, och fler helger som blev längre än planerat, hittar du på Radhuset på hörnet.
Vanliga frågor
Hur lång expansionsfog ska man lämna mot väggen på ett laminatgolv?
Räkna med minst 8 millimeter, gärna 1,5 millimeter per breddmeter golv enligt Tarketts rekommendation. Vissa tillverkare som Pergo anger 5 millimeter som standard, så kolla alltid din specifika golvtillverkares anvisning.
Behöver man fuktspärr under laminatgolv?
Ja, alltid på betonggolv eller platta på mark. På träbjälklag kan kraven se annorlunda ut, så kontrollera vad som gäller för just ditt underlag.
Kan man lägga laminatgolv ovanpå ett gammalt golv?
Ofta ja, om underlaget är plant, torrt och stabilt. Gamla klinkers eller plastmattor fungerar oftast bra som underlag, men stora ojämnheter måste jämnas ut först.
Hur länge ska laminatgolvet ligga i rummet innan man lägger det?
Minst ett par dygn, gärna 48 timmar, i originalförpackningen i rummet det ska läggas i, så att golvet hinner anpassa sig till temperatur och luftfuktighet.