Zon 2-träning: därför springer jag långsammare än någonsin
En kille sprang om mig i rask gångfart förra veckan, och för första gången brydde jag mig inte alls.
Långdistanslöpning i lugnt tempo: långpass, zon 2 och vägen mot maraton
Amir springer långt och långsamt, och skriver om det.
Jag springer långt och långsamt, och den här bloggen handlar om just det: långdistanslöpning i ett tempo som inte imponerar på någon men som håller år efter år. Jag skriver mest om långpass i skogen, tidigt på morgonen innan resten av dagen hinner ta över.
En kille sprang om mig i rask gångfart förra veckan, och för första gången brydde jag mig inte alls.
En höstmorgon bestämde jag mig för att räkna varje steg jag tog, mest för att se om jag skulle bli galen av det.
Klockan pep till med ett nytt VO2 max efter söndagens långpass, och jag insåg att jag inte riktigt visste vad siffran betydde.
Jag har precis en dag i veckan där jag faktiskt tar i, och det räcker gott.
Söndag morgon, fortfarande mörkt när jag knyter skorna, och det är den enda dagen i veckan jag inte har bråttom någonstans.