Vi byggde en brygga själva: tillstånd, virke och tre helger

Jag hade en bild av bryggbygget som en enda lång helg med borrmaskin och kaffe i termos. Verkligheten blev tre helger utspridda över sommaren, och den första av dem ägnade jag och min sambo åt blanketter i stället för virke.

Det korta svaret: börja med tillstånden, inte med virket

En ny brygga räknas som en anläggning i vatten och nära strandlinjen, vilket gör att den nästan alltid berörs av två olika regelverk samtidigt. Dels strandskyddet, som enligt Jönköpings kommun gäller generellt 100 meter från strandlinjen (mer vid vissa större sjöar) och som normalt kräver dispens från kommunen även för sådant som inte kräver bygglov, bryggor inräknat. Dels vattenverksamhet, där du enligt Länsstyrelsen Södermanland ska anmäla anläggning av en ny brygga eller om bryggtypen ändras, till exempel om en pålad brygga byts mot en flytbrygga. Bara att renovera själva bryggdäcket utan att ändra måtten räknas som underhåll och kräver normalt ingen ny anmälan.

Jag skriver medvetet inte ut några exakta gränsvärden för storlek eller vad som är tillåtet utan dispens, för det varierar mellan kommuner, sjöar och vattendrag, och det är inte något att gissa sig till. Ring eller mejla din kommun om strandskyddsdispens och din länsstyrelse om anmälan för vattenverksamhet innan du bestämmer storlek och läge, det är den enda vägen att veta säkert vad som gäller för just er tomt.

Så gick vår process

Vi hörde av oss till kommunen först, eftersom vi ändå skulle behöva strandskyddsdispens för att bygga en ny brygga på vår tomt. Det tog några veckors handläggningstid, vilket var bra att veta i förväg så vi inte planerade bygget för tätt inpå säsongen. Parallellt anmälde vi vattenverksamheten till länsstyrelsen, som ville veta typ av brygga, ungefärlig storlek, material och hur vi tänkt förankra den. De frågade också om bottentyp där bryggan skulle stå, eftersom mjukbottnar med undervattensväxter är känsligare än sten- eller sandbotten.

När båda beskeden väl var klara kunde vi äntligen börja planera själva bygget.

Virke och material

Vi valde en pålad brygga eftersom botten vid vår tomt är fast och inte för djup. Så här satte vi ihop den:

Del	Material vi valde	Varför
Pålar	Tryckimpregnerat virke, markkontaktklass	Tål ständig fukt och kontakt med botten
Bärlina och reglar	Tryckimpregnerat virke	Bär upp lasten från däcket, behöver hålla länge
Däck	Impregnerad brädning med luftspalt mellan brädorna	Torkar snabbare, halkar mindre, håller längre
Beslag och skruv	Syrafast rostfritt	Rostar inte sönder i vatten- och saltvindsmiljö

Vi undvek kreosotbehandlat virke helt, dels för att det avråds av miljöskäl i vattennära lägen, dels för att flera länsstyrelser är tydliga med att sådana ämnen inte hör hemma i sjöar och vattendrag.

De tre helgerna

Helg ett gick, som sagt, mest åt till blanketter, mätning av tomtgräns mot vatten och att bestämma exakt var bryggan skulle ligga utifrån djup och väderstreck.

Helg två var pålningen. Vi hyrde en enkel handpåldrivare eftersom botten var fast nog för det, och lade ner en hel dag bara på att få pålarna raka och i rätt djup innan vi ens tänkte på bärlinan.

Helg tre var monteringen av bärlina, reglar och till sist däcksbrädorna, samt räcke vid ändan där det är djupast. Den helgen kändes faktiskt som den där drömbilden jag hade från början, fast med två helgers erfarenhet och en del ömma axlar i bagaget.

Vanliga fel jag skulle undvika nästa gång

• Att köpa virke innan tillstånden är klara. Vi väntade tills vi hade besked, vilket var tur eftersom länsstyrelsen ville se lite andra mått än vi först tänkt oss.
• Att underskatta väntetiderna. Handläggning hos både kommun och länsstyrelse tar tid, räkna med veckor snarare än dagar och sök i god tid innan sommaren.
• Att inte kolla bottnen ordentligt innan pålningen. Vi trodde botten var jämnare än den var, vilket gjorde att vi fick justera två pålars längd i efterhand.
• Att glömma luftspalt i däcket. Brädor som ligger tätt mot varandra håller kvar fukt och blir hala och möglar snabbare.

Efteråt

Bryggan har nu klarat två vintrar och känns lika stadig som den gjorde första sommaren. Det som förvånade mig mest var inte själva byggandet, utan hur mycket av processen som faktiskt handlade om att fråga rätt myndighet i rätt ordning innan en enda spik slogs i. Har ni byggt brygga själva, och var det tillstånden eller virket som tog längst tid för er?

Mer stugunderhåll i samma anda hittar du i inläggen om att elda i kakelugnen och att måla fasaden med falu rödfärg, eller bläddra vidare på Stuglivs startsida.